Föräldrarna.. Uppdatering och funderingar


Igår mätte Elins mage 61cm i omkrets men redan idag har det gått upp till 63 när jag mätte.. Iofs kan det ju faktiskt vara så att det var mer mat i magen nu men iaf!
Med tanke på informationen i de tidigare inläggen så är det kanske ändå troligt att det är för att valparna växt.. Vem vet..

Tänkte att jag skulle ta kort på henne bakrifrån när hon sitter så att man ser hur bred hon är men hon vägrade sitta stilla när jag gick runt henne och skulle ta kort.. Får ta hjälp så att hon har något annat att koncentrera sig på medan jag tar kort.. Tänkte sen göra det en gång i veckan så att man ser skillnaden.




Här står hon iofs helt från sidan och bilden är från i höstas men man ser ändå hur nätt hon var..


Tyvärr har jag inte mycket bilder på Triztan eftersom att jag själv inte har träffat honom så många gånger men jag lägger upp en på honom från sommaren -08.. Ska fråga Triztans husse och matte om de har några nyare kort senare..


Triztan på Gammeldanskarnas klubbträff i somras,
tillsammans med husse Hans och matte Ingegerd när han tog emot klubbpriset i viltspår.

När Triztan gick spåret stannade han upp gick av spåret och markerade en älg som stod percis i närheten, husse sade något i stil med: tillbaka till spåret, eller nåt.. Och han gick tillbaka och fortsatte koncentrerat att spåra klart (!). Han fick full poäng på protokollet och även alla de andra protokollen som gjorde honom till en viltspår champion!
Min morfar är viltspårs domare och jag har själv varit med honom en hel del och jag kan ta mig f'n inte tänka mig att någon av de hundarna jag sett skulle klara det!
Värre störelsemoment kan jag inte tänka mig, och domaren som dömde spåret var helt förundrad!


En riktig mirakel hund!
Och en helt perfekt hund att avla på!

Jag har som jag sade tidigare inte träffat Triztan så många gånger men av det jag har sett så är han en helt underbar och rar hund, att han dessutom har klarat skadan så oerhört bra, har så många titlar och att han tog klubbträffen med alla andra 22(!) hundar så bra (inget skäll eller bråk fastän det fanns tre löptikar och en hel massa hanhundar där!) är ett riktigt mirakel.

Jag blir faktiskt lite förvånad nu medan jag sitter och skriver det här.. Jag har inte tänkt på det så där uppradat tidigare, men nu när jag satt och läste igenom vad han har åstadkommit under sitt korta liv (ett och ett halvt år) blir jag nästan chockad! Han är verkligen ett utmärkt avelsresultat, precis som domarna tycker men något som är minst lika viktigt är att hans ägare fostrat honom riktigt bra och det är faktiskt (i alla fall i det vardagliga livet) det vikigaste för att man ska få en riktigt bra hund.

Jag vill verkligen tacka Hans och Ingegerd för att de inte avlivade lilla Triztan,
för det såg nog inte så ljust ut ett tag där.
Tack för att ni trodde på honom
och för att ni ger mig chansen att uppleva ett av livets stora mirakel.
Ni har gjort ett helt fantastiskt jobb!

Kommentarer
Postat av: Anna-Lena

Vad härligt det är att läsa det du skriver. Det känns spännande att följa de "egna" hundarna utifrån någon annans perspektiv. På hemsidan är det ju alltid mina egna (och Jespers såklart) åsikter som får synas.

Kram!

2009-01-29 @ 14:09:45
URL: http://www.kennelneis.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0