Sjukdomar hos späda valpar

Här kommer det viktig information om vad som kan hända de efterlängtande valparna..

Friska valpar gnäller inte. De sover, äter, är varma och deras magar är runda. De kan däemot gnälla om de blir irriterade, till exempel om de inte får mat tillräckligt fort eller om tiken sätter sig på dem.

Valpar som inte mår bra gnäller mycket och kryper planlöst runt i lådan. Lyfter man upp en sjuk valp känns den kall, tunn och lealös. En stor andel av alla valpar som dör före tre veckor ålder, dör av någon infektion. En svag eller sjuk valp äter inte ordentligt och får därför inte i sig energi och vätska.

Eftersom marginalerna är mycket små hos späda valpar leder dessa tillstånd till döden om de inte behandlas snabbt. För att i tid kunna se om en valp minskar i vikt är det bra att regelbundet väga valparna under de första veckorna.

Diarré

Diarré hos valpar orsakas ofta av sjukdom hos tiken. Om hon till exempel har en inflammation i juvret eller livmodern, eller om hon äter en medicin som valparna inte tål, kan det påverka kullen. I dessa fall brukar det räcka med att tiken behandlas, men ibland är det nödvändigt att skilja valparna från modern och behandla dem tills tiken är frisk.

Valparna kan också få diarré av för mycket mjölk, så kallad överbelastningsdiarré. Det kan man se i kullar med få valpar. En annan orsak till diarré är inälvsparasiter. Valparna får i sig spolmasksägg via moderkakan och senare också via mjölken.

Diarré hos späda valpar är alltid ett allvarligt problem eftersom de mycket snabbt blir uttorkade.

Vätska är en av de viktigaste beståndsdelarna i hudens föda. Av valpens hela kroppsvikt är ca 70% vatten och redan relativt små vätskeförluster ger symtom.

Vid vätskeförlust motsvarande ca 10% av kroppsvikten är risken stor för utveckling av chock eller till och med att valpen dör.

Valpar med vätskeförlust bör därför få sina vätskebehov täckta så snart som möjligt.

Som vätske- och näringsterapi kan man ge 10% druvsockerlösning som man bereder genom att tillsätta 10g druvsocker och 0,5 koksalt till 1dl vatten. Hur mycket man ska tillföra beror dels på valpens storlek och dels på hur uttorkad den är.

Om valpen är slö och apatisk eller har kraftig diarré som medför vätskeförluster bör man kontakta veterinär som kan behandla med vätska under huden eller via sond, eventuellt också med antibiotika.

Förstoppning

När en valp får förstoppning beror det oftast på att tiken inte slickat den ordentligt efter att den har ätit. Förstoppning kan också bero på att tiken ger för lite eller för mycket mat eller att tikmjölken är dålig, det vill säga ungefär samma skäl som till diarré. Vid förstoppning är buken spänd och valpen visar tydliga tecken på besvär när man klämmer den på magen.

Om det är en tillvällig förstoppning och valpens allmäntillstånd inte är nedsatt kan man behandla med Mickrolax som kan köpas receptfritt på apoteket. Små valpar ska endast behandlas med en liten del av innehållet i tuben. Medlet är mycket effektivt och valpen får avföring inom en minut.

Valpar med nedsatt allmäntillstånd ska undersökas av en veterinär eftersom det kan finnas en bakomliggande orsak till problemet.

Fading puppy-syndrome

Med ”fading puppy” menas att en till synes frisk valp tynar bort och dör utan någon uppenbar orsak. Anledningen till att späda valpar dör kan vara många, det kan röra sig om medfödda defekter, infetioner, nedsatt immunförsvar med mera. Det typiska fading puppy-valpen beskrivs som en valp som sover mycket, växer dåligt och minskar i vikt medan syskonen lägger på sig. Andningen är ofta ansträngd och ibland har den kramper. Eftersom man inte vet varför valpen är sjuk kan det vara svårt att veta vilken behandling som är advekat. Ofta drabbas alla valpar i kullen en efter en. Valpar som dör oförklarligt bör obduceras. De kan skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt i Uppsala.

Bakteriella infektioner (Neonatal sepsis)

Vid neonatal sepsis har valpen fått en infektion som via blodet sprids i hela kroppen. Infektionerna orsakas ofta av bakterier, framför allt staflylokocker. Escherichia coli, Streptokocker, Klebsiella, pseudomonas eller clostrider.De kliniska symtomen vid bakteriella infektioner kan variera. Ibland kan valpen dö utan att man sett några symtom alls.Andra gånger utvecklas symtom som slapphet, diarré, andningsproblem, näsflöde och låg kroppstempratur etc.

Eftersom bakterie infektioner kan orsaka plötslig död bör en sjuk valp behandlas så fort som möjligt. Ibland måste kanske hela kullen bahandlas. Om infektionen är ett kennelproblem med ökat antal tomma tikar, aborter, små kullar och svaga valpar, bör man obducera döda valpar och låta veterinär göra en grundlig utredning för att komma till rätta med problemen.

”Swimmers”

När valparna är ungefär en vecka gamla börjar de ta sina första vacklande steg. Vid två veckors ålder går de flesta relativt stadigt på benen. I vissa raser förekommer det att någon individ inte kommer upp på benen vid normal ålder, utan istället hasar sig fram på bröstet medan den paddlar med benen. Får den ligga länge kan den få en sammanpressad kroppsform och bröstet blir platt som hos en sköldpadda. Dessa valpar är ofta större än sina kullsyskon. Vanligtvis uppstår problemet i kullar med få valpar där valparna får mycket mat, växer fort och blir tunga. Orsaken till problemet vet man inte mycket om. Förmodligen har valparnas tyngd och storlek en avgörande betydelse för utvecklingen av så kallade ”swimmers”. Valpar med lindriga symtom brukar gå vid fyra till fem veckors ålder. Valpar med svårare symtom kan man behöva hjälpa att få ett bra fotfäste och börja gå. Lyckas man få valpen att själv komma på benen försvinner trycket på bröstkorgen och valpen kan utvecklas normalt.

Juvenil pyodermi

Oftast debuterar sjukdomen före fyra månaders ålder och en eller flera valpar i kullen insjuknar. Symtomen blossar upp hastigt och består av hudrodnad och varbölder i ansiktet och varig inflammation i yttre örongången och på öronlappens insida, variga och svullna ögonlockskanter och svullna ögonslemhinnor. De flesta av kroppens lymfkörtlar förstoras. Obehandlad kan sjukdomen leda till döden. Juvenil pyodermi kan lämna bestående ärr under hakan och på hundens nos.

Juvenil demodex (hårsäcksskabb)

Hundvalpar kan smittas från modern under det två till tre fösta levnads då skabbdjuren överförs vid den intensiva kontakten mellan tik och valp. Tiken är oftast helt symtomfri. Skabbdjuren lever i hudens hårsäckar. De irriterar hårsäckarna och förhindrar hårstrånas tillväxt eller förstör dem helt.

Ögoninflammation

I regel öppnar valparna ögonen när de är mellan tio och tretton dagar gamla. Ibland händer det att ett eller båda ögonen klibbar ihop och därför inte öppnas i normal tid. Då kan man försiktigt torka ögat med en bomullstuss med ljummet vatten. Man torkar från inre ögonvrån och utåt. När det intorkade sekretet är upplöst brukar ögonen öppnas. Ibland kan valpar ha infektioner i ögonen innan ögonlocken har öppnats. Det samlas var innanför ögonlocket och risk finns att ögat skadas. Om man inte lyckas öppna ögat med ljummet vatten bör en veterinär hjälpa till.

Navelinfektion

Det förekommer att späda valpar drabbas av infektion i navelområdet. Naveln blir röd, svullen och ömmar när man tar på den. Vid lindriga infektioner kan det räcka om man håller området rent med tvål och vatten. I allvarligare fall bör valpen behandlas med antibiotika. En obehandlad infektion kan i värsta fall spridas till bukhålan och orsaka en livshotande bukhinneinflammation.

Mjölkskorv

Vid mjölkskorv får valpen kala, mjälliga områden framförallt på huvudet och runt ögonen, men det händer att hela kroppen drabbas. Den vanligaste orsaken till mjölkskorv är brist på omättat fett. Sjukdomen ses oftast på stora snabbväxande raser där behovet av omättat fett är stort vid avvänjningen. Tikens mjölk är normalt sett mycket rik på omättat fett. Ofta räcker det med minska mängden foder för att få rätt balans mellan mängden omättat fett och foderintaget.

Mjölkersättning

Om tiken har för lite mjölk, om hon av någon anledning inte kan ge valparna di eller om flera valpar inte förmår att dia tiken, får man ge valparna tillskottsfoder.

Sammansättningen på ersättningsfodret är viktig eftersom att tikens mjölk är rik på proteiner och energi. Varken komjölk eller getmjölk utgör fullgod ersättning. Det finns däremot kompletta mjölkersättningar att köpa på apoteket och i vissa djuraffärer. Mjölken, som ska vara kroppsvarm, ges i nappflaska. Till riktigt små valpar kan man använda pipett. Om valparna enbart får mjölkersättning ges maten var fjärde timme under de första dagarna. Sedan räcker det med att valpen får mat fyra till fem timmar per dygn. Om man vill tillreda ersättningen själv är Björcks blandning ett lämpligt recept. Man ger valpen så mycket mjölk att man känner hur magsäcken fyller ut buken bakom sista revbensparet.

Björcks blandning

0,8 liter mjölk (3%)

0,2 liter tunn grädde (12%)

1 äggula

6 gram benmjöl

Till detta ges ett multivitaminpreparat som finns att köpa i fackhandeln.

 

Nästan all information är ifrån SKKs handbok ”Valpnings boken” av Ann-Sofie Lagerstedt


Kommentarer
Postat av: Anna-Lena

Nu finns det bilder på hur det ser ut när Carin bloggar på vår hemsida (eller rättare sagt i valparnas fotoalbum).

2009-03-03 @ 22:26:53
URL: http://www.kennelneis.com
Postat av: nina

tack för en fantastiskt informativ sida! Jag arbetar som hundskötare/tränare/guide på en Husky farm i Norra finland, och vi har just fått den stora glädjen att få tillskott. Numera har vi alltså 72 glada friska svansviftare som jag har ynnesten att få spendera min tid med!

2010-08-28 @ 08:28:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0